Idas

Jag har inte skrivit på länge, jag vet! Förlåt förlåt förlåt. Men saken är den att efter att ha slitit med en hemuppgift i franskan, på franska, med franska, så orkar man faktiskt inte sätta sig ner och plita ner en massa skräp om att man faktiskt har gjort en hemuppgift i franska, på franska, med franska och att det tog knäcken av en. Jag blev dessutom pang bom jätteförkyld förra veckan, nu har jag bihåleinflammation. Jätteroligt... eller inte!
Jag har absolut inte tid med någon långvarig förkylning. Den här kommer bli långvarig. Jag har till och med tagit fram det livsfarliga jättestarka bildar-automatiskt-kräkreflexer-sprayet för halsen, som jag fick i Annecy i våras. Det är hemskt, men hemskt bra också. Jag undrar vad det är för mediciner de säljer där nere, de baguette-ätande människorna!
Nåväl. Jag har mått sämre, men det var ungefär 8 månader sen sist.

Sen sist har väl inga under skett, kan jag tro. Jag har funderat mycket över min existens och varför man egentligen blev som man blev. Fråga mig inte varför, det är sådana frågor som ibland dyker upp i mitt huvud, oftast vid de mest olämpliga tillfällen då jag egentligen bör tänka på någonting annat, något viktigare. Annars pluggar jag mest franska. Nu ska jag inte "sticka under stol", som man säger på gammelsvenska, att jag inte har pluggat sådär värst mycket. Har väl mest gjort det som har behövts göras och sen var det inget mer med det. Jag ska komma igång, jag ska, men jag är så fruktansvärt omotiverad. Det är inte det att jag tycker det är tråkigt med franska och att jag inte förstår. Jag förstår utmärkt, men samtidigt anser jag väl att det känns lite drygt på något vis. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Kommer väl kännas bättre efter jag har gjort fonetik-tentan 13 oktober antar jag. Den sitter lite och gnager i bakhuvudet måste jag erkänna. Vad annars kan man begära?! Mer än hälften av alla jag känner vet inte ens vad fonetik är, så ja, varför ska det inte gnaga lite?!

Jag börjar preppa lite inför Tjejklassikern. Med det menar jag inte att bli totalt nedbruten av en förkylning. Jag börjar mentalt förbereda mig på en tid under tre timmar på Tjejvasan, att cykla 9 mil på jag vet inte... men under syrrans tid i alla fall, simma 1 km motströms på under 15 minuter, vilket jag vet att jag kan, och sen springa en mil på under 40 minuter. Det här kommer gå kanon. Jag ska bara bli frisk min jävla förkylning först!!!

I fredags såg jag ett K-special om James Dean. Varför kunde inte han fått levt idag?! Undra hur stor man hade klassat honom i skådespelarvärlden? Hade han varit som Marlon Brando, eller hade han inte varit någonting alls idag... hur hade världen sett ut idag om alla dessa stora fantastiska människor hade fått levt?! Jim Morrison, Elvis, Jimi Hendrix, John Lennon, Olof Palme, John F Kennedy, Che Guevara... Jag tror synen hade förändrats lite på saker och ting.. Och musiken hade inte alls varit den samma.. Den hade varit bättre och vi hade sluppit all konstlad datastyrd alternativmusiker som E-type och andra seriefigurer.. Utopia.. En väldigt harmonisk värld, en värld där människan inte styrs av maktbegär eller habegär. Vilken skön syn.. Störtskön... Eller hur?!