Life's like a box of chocolates..
Jag måste hålla med Forest i det här läget. Livet är som en chokladask. Man vet aldrig vad man har att förvänta sig. Antingen spottar man ut den biten man trodde skulle smaka minttryffel, men istället smakade kaffe, annars njuter man av ägglikören! Det är spännande, men även lite oroväckande.
Genom livet har man ju haft olika typer av drömmar. När jag var liten drömde jag om att få gifta mig med Taylor Hanson, ni vet mellanbrodern i Mmmbop-gruppen, bli fotbollsproffs och superregissör. Inget av det står kvar idag. Många blandade drömmar dyker upp i dagens underbart skruvade värld. Jag drömmer ofta om att vinna storvinsten på Lotto. Det är något som inte kommer inträffa då jag inte ens spelar Lotto, så jag får väl försöka slå in en rad så jag faktiskt har en chans på drömvinsten. Jag drömmer om att få ta över efter Jan Eliasson, att få bosätta mig i New York, att faktiskt få träffa en kille som bjuder ut en, som drar ut stolen åt en på restaurangen (som inte är McDonald's eller den lokala pizzerian), som överraskar en utan att man ens har behövt hinta om att det faktiskt någon gång kan vara trevligt att få komma hem och personen i fråga har lagat en god middag, tänt ljus och är så där underbar som man bara vill att han ska vara. Jag är ju singel så jag får lov att ha dessa drömmar.. Jag tror Hayden Christensen är så, så jag kan drömma om honom. :)
Man måste få ha lite vild fantasi om man ska kunna hantera de vardagliga sysslorna som dyker upp. Man måste få falla tillbaka i sitt fantasi-romantisk komedi-liv när man känner att man inte vill eller orkar ta hand om det som dyker upp. Det är tillåtet. Jeez, nu låter det som att jag är värsta nörden.. Nej nej. Mina drömmar handlar mest om dåtid. Tiden -68, Summer of Love. Varför var jag inte 23 den sommaren? Varför bodde jag inte i San Fransisco? Varför fick jag inte se på när folk reagerade aggressivt mot att Dylan övergick till elektiskt? Jag hade velat vara med på den här tiden, jag hade velat levt mitt liv då.. Fine, allt är toppen nu, jag är väldigt väldigt nöjd att leva 2008, eftersom jag praktiskt taget sitter ihop med min telefon, men samtidigt hade jag velat få uppleva den här fria tiden. Tiden då man hade åsikter, då man hade rätt att vara annorlunda, då man hade något att kämpa för. Vad har vi idag?! Allting. Det är inte värt att lägga ner energi på att kämpa för något. Jag kämpar bara för dem som inte har det jag har.. Jag kan ärligt säga att jag får tårar i ögonen varje gång Unicefs reklam går på TV. När Mark Levengood börjar tala om att varje barn har rätt att leva, så blir jag bara så ledsen. Ni vet att även FN-soldater våldtar unga flickor!?! Ni vet att även soldater stympar mödrar så de inte kan försvara sig, ta hand om sina barn eller arbeta!?! Vad gör ni åt det? INGENTING!!!
Jag har en sann dröm i mitt liv. Det är att kunna utbilda mig och få arbeta med att förhindra att sådana saker händer med människor. Att få kämpa för att bevisa att alla människor är lika värda, alla har rätt till vård, mat och rent vatten, oavsett vilket land du kommer ifrån. Den drömmen har jag haft sedan 3 år tillbaka och sedan dess kommer jag närmare och närmare till att förverkliga det jag verkligen vill. Jag kommer att lyckas, det är mitt mål och det kommer inträffa!
Make a difference, you know you can!
Sommarsol och matteplugg.
Här skiner solen, det känns ju alltid trevligt. Inte ett moln i sikte, alltid jätteskönt. Men! Jag måste sitta inne och plugga matte. Sista provet kommer upp på fredag och då ska jag klara det galant. Jag vill inte gå ut i helgen och ha ångest över att jag blir onykter när jag egentligen måste sitta hemma och slita hår ur huvudet för att figurera ut hur saker och ting står till i den ekonomiska världen! Men så ska det inte bli. Jag kan påstå att jag inte är speciellt stressad över allt jag har att göra klart, men det var bevisligen inte sant. Jag sitter lutat över soffbordet och funderar över vilken formel jag ska ange för det n:te talet i talföljden, då det plötsligt droppar till på mitt rutade block. Fan! Rusa till toaletten och proppa näsan full med bomull! Why? Why? Why? Det händer alltid när jag känner att jag har mycket att göra. Funderar på hur det kommer bli i höst, då jag kommer ha hästarbeten att genomföra, allt på samma gång.
Annars har jag och mamma tagit en trevlig tur till Färna Herrgård. Mormor fyller 80 år nästa vecka så vi har bestämt att hon ska få en trevlig dag på Färna Spa, med afternoon tea som avslutning. Vi får även se om jag kommer kunna avnjuta den härliga dagen, då jag som sagt kommer blöda näsblod och vara begravd i skolarbeten. Mycket krävs för att få högsta betyg i varje kurs. Just precis, mycket krävs för att få en forskartjänst efter 5 års utbildning!
Annars så är det cyklingen som det fokuseras på. Nästa helg genomförs första deltävlingen i Tjejklassikern. Vätternrundan. Det känns bra att cykla först, det är den värsta tävlingen kan jag tro. Jag menar, även med riktiga cykelbyxor, som vi (jag och mamma) har, så har man nog lite problem att sitta efter 9 mils skavande på en cykel. Jag har fått nya däck, och en service på min cykel, så jag är nöjd. Den rullar lätt nu, vilket är skönt.
Så det cyklas för fullt nu.
Nej, fortsättning med matematiken. I helgen är det party, på fredag med Malin och på lördag med syster och kusinen. Så skoj! Det var längesen, jag känner mig lite som en panschis.. Men det blir så om fokus ligger på att faktiskt komma in på en utbildning till hösten!
Hoppas ni har en bra dag, jag har det siså där!
/Ida
Annars har jag och mamma tagit en trevlig tur till Färna Herrgård. Mormor fyller 80 år nästa vecka så vi har bestämt att hon ska få en trevlig dag på Färna Spa, med afternoon tea som avslutning. Vi får även se om jag kommer kunna avnjuta den härliga dagen, då jag som sagt kommer blöda näsblod och vara begravd i skolarbeten. Mycket krävs för att få högsta betyg i varje kurs. Just precis, mycket krävs för att få en forskartjänst efter 5 års utbildning!
Annars så är det cyklingen som det fokuseras på. Nästa helg genomförs första deltävlingen i Tjejklassikern. Vätternrundan. Det känns bra att cykla först, det är den värsta tävlingen kan jag tro. Jag menar, även med riktiga cykelbyxor, som vi (jag och mamma) har, så har man nog lite problem att sitta efter 9 mils skavande på en cykel. Jag har fått nya däck, och en service på min cykel, så jag är nöjd. Den rullar lätt nu, vilket är skönt.
Så det cyklas för fullt nu.
Nej, fortsättning med matematiken. I helgen är det party, på fredag med Malin och på lördag med syster och kusinen. Så skoj! Det var längesen, jag känner mig lite som en panschis.. Men det blir så om fokus ligger på att faktiskt komma in på en utbildning till hösten!
Hoppas ni har en bra dag, jag har det siså där!
/Ida
Pride and Prejudice.
Jag har nyss avslutat kvällens aktivitet. Den bestod av att ligga i soffan, känna sig för mätt (som man alltid gör efter ett besök hos mormor och morfar) och se på den alltid lika underbara "Stolthet och Fördom". Jag älskar Jane Austen! Jag älskar faktumet att hon kunde skriva så otroligt underbara böcker, som mestadels byggde på hennes eget liv.
Jag har en sak jag inte älskar dock. Det är att jag inte har hittat min Mr Darcy än. Var finns den Mr Darcy som jag ska komma att älska så djupt att ingen kan förstå hur det fungerar!?! Var är min Mr Darcy som jag egentligen älskar, men som jag känner att jag hatar för att jag älskar honom så otroligt mycket!?! Jag tvivlar på att han verkligen existerar. Jag tror inte det om jag ska vara ärlig. Jag vill finna honom dock, jag vill känna att jag också kommer få åtnjuta den kärlek man bara kan känna när man fått träffa sin Mr Darcy.
Det gick kass i Eurovision, hade vi trott någonting annat? Ja, faktiskt. Vi trodde att vi hade skickat the bidrag of all bidrags, men nej. Varför envisas vi med att engagera oss i en tävling som det ändå inte går att genomföra på ett snyggt sätt. Hur mycket det än tar emot att erkänna detta, men jag tror att vi måste skicka en sådan person som Carola. Hon fixar ju det, det ska man inte sticka under stol med. Hon fixar det. Vi trodde Charlotte Perelli hade samma spirit, vi trodde att Hero skulle gå all the way. Men nej, och nu sitter hela svenska folket och svär och lovar att de minsann ska bojkotta nästa års tävling, som kommer gå i Moskva (grattis till Ryssland). Nästa år sitter vi där igen, efter en god middag och sippar på lite rödvin. "Heja Sverige, kom igen!" "La Suède, douze point".. "JAAA, nu är vi på G!"... Jag tvivlar att jag kommer ingå i den gruppen. Jag har faktiskt bojkottat många tävlingar genom de senaste åren, och jag tror faktiskt att jag kommer göra det i fortsättningen. BWO hade varit ett säkert kort för topp 10, det är inget jag tvivlar på. En tjej med snygga ben och en glittrig klänning... nej säger övriga Europa. Den frågan vi måste ställa oss är: Vad vill Östeuropeerna se?
Hoppas ni haft en bra mors dag.
/ Ida
Jag har en sak jag inte älskar dock. Det är att jag inte har hittat min Mr Darcy än. Var finns den Mr Darcy som jag ska komma att älska så djupt att ingen kan förstå hur det fungerar!?! Var är min Mr Darcy som jag egentligen älskar, men som jag känner att jag hatar för att jag älskar honom så otroligt mycket!?! Jag tvivlar på att han verkligen existerar. Jag tror inte det om jag ska vara ärlig. Jag vill finna honom dock, jag vill känna att jag också kommer få åtnjuta den kärlek man bara kan känna när man fått träffa sin Mr Darcy.
Det gick kass i Eurovision, hade vi trott någonting annat? Ja, faktiskt. Vi trodde att vi hade skickat the bidrag of all bidrags, men nej. Varför envisas vi med att engagera oss i en tävling som det ändå inte går att genomföra på ett snyggt sätt. Hur mycket det än tar emot att erkänna detta, men jag tror att vi måste skicka en sådan person som Carola. Hon fixar ju det, det ska man inte sticka under stol med. Hon fixar det. Vi trodde Charlotte Perelli hade samma spirit, vi trodde att Hero skulle gå all the way. Men nej, och nu sitter hela svenska folket och svär och lovar att de minsann ska bojkotta nästa års tävling, som kommer gå i Moskva (grattis till Ryssland). Nästa år sitter vi där igen, efter en god middag och sippar på lite rödvin. "Heja Sverige, kom igen!" "La Suède, douze point".. "JAAA, nu är vi på G!"... Jag tvivlar att jag kommer ingå i den gruppen. Jag har faktiskt bojkottat många tävlingar genom de senaste åren, och jag tror faktiskt att jag kommer göra det i fortsättningen. BWO hade varit ett säkert kort för topp 10, det är inget jag tvivlar på. En tjej med snygga ben och en glittrig klänning... nej säger övriga Europa. Den frågan vi måste ställa oss är: Vad vill Östeuropeerna se?
Hoppas ni haft en bra mors dag.
/ Ida
The One with...
Alla Vänner-avsnitt är bra! Jag måste bara få inleda med det. Jag har sett alla säkert en miljon gånger, och de är fortfarande lika bra. Sjukt bra om jag får säga det själv.
Idag är jag väldigt väldigt trött. Fick gå upp tidigt. Kommer lägga mig sent. Mellan allt det här har jag vart i stan, cyklat 2,5 mil med mamma och städat mitt rum. Cyklingen tog lite på krafterna, men de kommer kanske igen efter maten. Jag är svinhungrig!
Igår skrev jag ett relativt aggressivt inlägg som fick mig att framstå som att jag avskyr killar. Det är inte sant, jag avskyr bara en viss sorts killar, de killar som jag oftast dejtat.
Hoppas ni haft en bra dag.
/Ida
Idag är jag väldigt väldigt trött. Fick gå upp tidigt. Kommer lägga mig sent. Mellan allt det här har jag vart i stan, cyklat 2,5 mil med mamma och städat mitt rum. Cyklingen tog lite på krafterna, men de kommer kanske igen efter maten. Jag är svinhungrig!
Igår skrev jag ett relativt aggressivt inlägg som fick mig att framstå som att jag avskyr killar. Det är inte sant, jag avskyr bara en viss sorts killar, de killar som jag oftast dejtat.
Hoppas ni haft en bra dag.
/Ida
Wonderwall.
Jag såg just en reklamfilm på TV. Det var unga människor som sprang på en äng, det var sommar, blommorna blommade, det var varmt och alla var lyckliga. Alla flickor hade bikini på sig. Jag kan inte säga vilket företag det var reklam för, det kanske var Cubus eller Lindex, vem vet. Jag kunde inte fokusera på de fina bikini:sarna, eftersom alla kvinnor som var med såg ut att ha anorexi. Ska det verkligen vara så? Vad är det frågan om i allt det här? Jag är så trött på att det hela tiden ska handla om hur smal man är! Är man inte god nog om man har love handles?
Då kanske man inte riktigt är "flickvänsmaterial" som det så fint heter. Vad är det? Det är en sån sjuk, tvistad värld där ute, och jag är så irriterad över att alla faller ner i samma fack. Det fack där alla killar anser att den ideala flickvännen ska kunna ställa sig bakom en flaggstång och då ska hon helst inte synas heller. Sticker baken fram lite, så är hon tjock! Men inte brösten, det spelar ingen roll, för är det inte så att de typiska manschauvinistiska svinen som finns här utanför dörren föredrar tjejer med getingsmal midja och stora bröst, tjejer som kan handla kläder på barnavdelningen, tjejer som är så tomma upptill att man kan blåsa in luft genom ena örat och det faktiskt kommer ut på andra sidan.
Jag är så trött på människor som anser att man inte är värd att se på ens en gång om man har det minsta form på kroppen. Varför är det så? Vad hände med den sunda synen på människan? Okej, jag säger inte att man ska gå och bli överviktig, men jag säger att man kanske är väldigt sund och tränar regelbundet, men har en typ av kropp som gör att man inte kan se ut som en "stick-insect". Jag tänker se till att aldrig hamna i det facket där jag försöker bli så smal så min pojkvän ska känna sig stolt över mig. För, jag menar, vem vill ha en tjej som har lår tjocka som två trädstammar? Eller hur?! Det är sjukt, sjukt, sjukt och jag tänker aldrig falla så lågt. Jag har för bra självförtroende och för bra medvetenhet för att aldrig tillåta någon att styra över hur jag ser ut. Är man inte nöjd med mig från början, så kan man packa sina saker och dra.
Mina favoritreklamer är den för Dove och såklart Kavli's olika bredbara oster. Drömmer man om en toppmodell till flickvän, får man nog nöja sig med drömmarna och hoppas att dem tillfredställer ens behov. Det kommer inte finnas en tjej som vill ha ett sådant svin till pojkvän. Inte skulle jag vilja det i alla fall.
Nog om det, jag är nöjd med mig själv och hoppas att jag inte vrickar fötterna på Köpingsfesten nästa helg.
Ida.
Då kanske man inte riktigt är "flickvänsmaterial" som det så fint heter. Vad är det? Det är en sån sjuk, tvistad värld där ute, och jag är så irriterad över att alla faller ner i samma fack. Det fack där alla killar anser att den ideala flickvännen ska kunna ställa sig bakom en flaggstång och då ska hon helst inte synas heller. Sticker baken fram lite, så är hon tjock! Men inte brösten, det spelar ingen roll, för är det inte så att de typiska manschauvinistiska svinen som finns här utanför dörren föredrar tjejer med getingsmal midja och stora bröst, tjejer som kan handla kläder på barnavdelningen, tjejer som är så tomma upptill att man kan blåsa in luft genom ena örat och det faktiskt kommer ut på andra sidan.
Jag är så trött på människor som anser att man inte är värd att se på ens en gång om man har det minsta form på kroppen. Varför är det så? Vad hände med den sunda synen på människan? Okej, jag säger inte att man ska gå och bli överviktig, men jag säger att man kanske är väldigt sund och tränar regelbundet, men har en typ av kropp som gör att man inte kan se ut som en "stick-insect". Jag tänker se till att aldrig hamna i det facket där jag försöker bli så smal så min pojkvän ska känna sig stolt över mig. För, jag menar, vem vill ha en tjej som har lår tjocka som två trädstammar? Eller hur?! Det är sjukt, sjukt, sjukt och jag tänker aldrig falla så lågt. Jag har för bra självförtroende och för bra medvetenhet för att aldrig tillåta någon att styra över hur jag ser ut. Är man inte nöjd med mig från början, så kan man packa sina saker och dra.
Mina favoritreklamer är den för Dove och såklart Kavli's olika bredbara oster. Drömmer man om en toppmodell till flickvän, får man nog nöja sig med drömmarna och hoppas att dem tillfredställer ens behov. Det kommer inte finnas en tjej som vill ha ett sådant svin till pojkvän. Inte skulle jag vilja det i alla fall.
Nog om det, jag är nöjd med mig själv och hoppas att jag inte vrickar fötterna på Köpingsfesten nästa helg.
Ida.
Glory Glory Man United!
Allt jag har att tillägga till dagens tidigare inlägg är:
GLORY GLORY MAN UNITED!
GLORY GLORY MAN UNITED!
GLORY GLORY MAN UNITED!
AND THE REDS GO MARCHING ON, ON, ON!
Bring on Spaniards by the score,
Barcelona, Real Madrid,
They may make a gallant bid,
But they'll only find the reason why we roar.
GLORY GLORY MAN UNITED!
GLORY GLORY MAN UNITED!
AND THE REDS GO MARCHING ON, ON, ON!
Who's that team they call United?,
Who's that team they all adore?
They're the boys in red and white
And they play with all their might,
And they're out to show the world how they can score!
Bring on Spaniards by the score,
Barcelona, Real Madrid,
They may make a gallant bid,
But they'll only find the reason why we roar.
And it's Man United - |
All along the watchtower.
Igår var det en långsam dag vill jag lova. Det var dags för mig att åka till Stockholm och gå på arbetsintervju hos 3Action! Sagt och gjort, jag tog tåget halv två, även fast intervjun var klockan fem. Men nästa tåg skulle anlända tio i fem, och jag kände att det skulle bli lite stressigt att ta sig till Stadshagen på två minuter. Även också att jag inte riktigt visste avståndet mellan tunnelbana och 3-kontoret. Det visade sig inte vara så långt. Men det gick bra, eller det kändes bra. Om jag inte skulle få jobbet, så var det bra träning inför framtida intervjuer måste jag säga.
Jag kom hem sent, var svinhungrig och fick sitta en kvart i kön vid McDonald's. Sjukt drygt när man håller på att svimma.
Jag är redo för avfärd. Mamma säger att jag är Lilla My, lika liten, lika arg. :)
Ikväll är det den viktigaste matchen på året! Det här är viktigare än EM kan jag säga. Champions League-finalen i Moskva drar storpublik, röda torget har förvandlats till en fotbollsarena! Jag sitter i soffan med min United-tröja jag införskaffade på Trafford Center i Manchester, där det står Beckham 7 på. Jag sjunger GLORY GLORY MAN UNITED! GLORY GLORY MAN UNITED! Jag hoppas få ställa mig upp och stämma in i skönsång tillsammans med Queen i "We are the Champions" återigen då de faktiskt knep Premier League-titeln i år. Blir det en dubbel? Jag säger ja!
För att nämna någonting annat så lånade jag några frågor från min vän Heléns blogg. Här får ni reda på saker jag anar att ni inte visste om mig...
Until then, take care!
skäms du över hur du har behandlat dina expojkvänner?
Nej, eller jag skäms o deras vägnar för hur de har behandlat mig!
ville du gifta dig med ngt av dina ex?
Jag kanske hade den känslan ett tag, men usch vilken svacka det måste vart!
skulle du bli gla om du fick reda på att du var gravid med ett ex?
Nej, inte ett endaste dugg!
Tyker du att ngn av dina ex skulle dumpat dig?
De gjorde det
Har du varit otrogen i något av dina förhållanden?
Ja, det har jag. Men när jag ser på hur det blev, så känns det inte alls fel!
Har du någon gång försökt dölja din dialekt?
Hahaaha, kanske någon gång, men vafaan! Västmanland är Västmanland.
Vill du ha barn?
Ja, i framtiden men inte nu!
Anser du att din hund är smartare än många av dina vänner?
Ja ganska ofta.
Har du någon gång skyllt på din hund för att slippa träffa en vän?
Nej, det känns väl dumt då mina vänner vet att det är mina pärons hund..
Är du rädd för att du ska bli som din mamma?
Hahaha, ja ibland.
Har du straffat någon du tyckt illa om genom att servera mat du först slängt på golvet?
Nej, det har jag inte, tänk om det var jag.. usch.
Tycker du att tjocka människor är lata?
Nej, det tycker jag inte.
Skulle du kunna tänka dig att vara ihop med en överviktig person?
Det beror väl på hur man menar med överviktig. Men för att låta helt hemsk så tror jag inte det skulle kunna hända.. Jag är dum jag vet!
Har du försökt splittra ett par genom att ange manliga partnern som smittperson?
Nej, vad tror ni om mig?!
Har du haft ett sexuellt förhållande med en väninnas pappa?
Nej men usch!
Ser du ner på otränade kvinnor?
Hahaa nej, jag är ju i den kategorin själv! Jag ser mer ner på mig själv, faktiskt!
Jag kom hem sent, var svinhungrig och fick sitta en kvart i kön vid McDonald's. Sjukt drygt när man håller på att svimma.
Jag är redo för avfärd. Mamma säger att jag är Lilla My, lika liten, lika arg. :)Ikväll är det den viktigaste matchen på året! Det här är viktigare än EM kan jag säga. Champions League-finalen i Moskva drar storpublik, röda torget har förvandlats till en fotbollsarena! Jag sitter i soffan med min United-tröja jag införskaffade på Trafford Center i Manchester, där det står Beckham 7 på. Jag sjunger GLORY GLORY MAN UNITED! GLORY GLORY MAN UNITED! Jag hoppas få ställa mig upp och stämma in i skönsång tillsammans med Queen i "We are the Champions" återigen då de faktiskt knep Premier League-titeln i år. Blir det en dubbel? Jag säger ja!
För att nämna någonting annat så lånade jag några frågor från min vän Heléns blogg. Här får ni reda på saker jag anar att ni inte visste om mig...
Until then, take care!
skäms du över hur du har behandlat dina expojkvänner?
Nej, eller jag skäms o deras vägnar för hur de har behandlat mig!
ville du gifta dig med ngt av dina ex?
Jag kanske hade den känslan ett tag, men usch vilken svacka det måste vart!
skulle du bli gla om du fick reda på att du var gravid med ett ex?
Nej, inte ett endaste dugg!
Tyker du att ngn av dina ex skulle dumpat dig?
De gjorde det
Har du varit otrogen i något av dina förhållanden?
Ja, det har jag. Men när jag ser på hur det blev, så känns det inte alls fel!
Har du någon gång försökt dölja din dialekt?
Hahaaha, kanske någon gång, men vafaan! Västmanland är Västmanland.
Vill du ha barn?
Ja, i framtiden men inte nu!
Anser du att din hund är smartare än många av dina vänner?
Ja ganska ofta.
Har du någon gång skyllt på din hund för att slippa träffa en vän?
Nej, det känns väl dumt då mina vänner vet att det är mina pärons hund..
Är du rädd för att du ska bli som din mamma?
Hahaha, ja ibland.
Har du straffat någon du tyckt illa om genom att servera mat du först slängt på golvet?
Nej, det har jag inte, tänk om det var jag.. usch.
Tycker du att tjocka människor är lata?
Nej, det tycker jag inte.
Skulle du kunna tänka dig att vara ihop med en överviktig person?
Det beror väl på hur man menar med överviktig. Men för att låta helt hemsk så tror jag inte det skulle kunna hända.. Jag är dum jag vet!
Har du försökt splittra ett par genom att ange manliga partnern som smittperson?
Nej, vad tror ni om mig?!
Har du haft ett sexuellt förhållande med en väninnas pappa?
Nej men usch!
Ser du ner på otränade kvinnor?
Hahaa nej, jag är ju i den kategorin själv! Jag ser mer ner på mig själv, faktiskt!
Subterranean homesick blues.
Det var längesen jag skrev något. Det här med bloggande gick mig lite på nerverna. Särskilt eftersom jag fick för mig att ingen människa läste det jag skrev. Nu verkar det vara så att folk faktiskt läser min blogg, och verkar tycka att jag skriver relativt bra, så jag får väl fortsätta.
Jag kan inte säga att något speciellt har hänt i mitt liv. Det gör inte det när man sitter inburad på sitt gamla flickrum i Kolsva hela dagarna. Jag längtar bort, långt bort från denna ödesdigra lilla by. Jag längtar bort från människorna och ensamheten man känner. Jag längtar efter ett nytt liv. Ett liv som är innehållsrikt och livfullt. Jag får nämligen lite krupp av att bo här. Men snart är sommaren här, jag är snart klar med mina studier på Komvux/Kompetenscenter och då får jag göra vad jag vill för sommaren, utan att känna ett ständigt påpekande från mor min att jag inte studerar tillräckligt mycket eller att jag ju faktiskt hade kunnat vara klar vid det här laget.
Jag sitter med det sista kapitlet i matte C och försöker bena ut talföljder och summor. Det verkade kul, men det är inte så enkelt för en tjej som sen årskurs 1 valde bort matten för mer intellektuella ämnen som engelska, svenska och samhällskunskap. Men, för att på senare år ångra sig bittert och inse att det hon hade intalat sig om svårheten i matematiken, faktiskt bara var inbillning och att hon faktiskt inte var så trög som hon kanske anser sig vara. Även om vissa ibland påpekar att matematik inte är min gren. Jag valde bort matte för att det var till för "nerds and squares" som jag då tyckte, men som jag nu insett att jag själv kanske vill vara. Eller att alla kanske på något plan är en nerd eller square. Vare sig de vill det eller inte...
Svenskan har varit jobbigare än jag trodde från början. På min lärare lät det som att jag skulle kunna klara det här galant då jag kom med 40 hp i litteraturvetenskap. Men uppgifterna han har tilldelat mig har inte känts som de bästa och på något plan har han varit väldigt vag med vad jag faktiskt ska göra. Känner mig lite förvirrad då jag nu försöker skriva tre bokrecensioner på en och samma gång, samtidigt som jag pluggar på tre olika prov. Proven kommer nog inte bli några problem, men att läsa tre böcker som jag inte hyser något intresse för att läsa, så blir det svårt att skriva en bra och objektiv recension. Jag orkar inte vara den som hela tiden är till lags.
Jag kollar mycket på Nyheterna nu för tiden. Det gör mig mest irriterad på omvärlden. Irriterad på människor som sitter på sina feta arslen och inte lyfter ett finger för att hjälpa människor i nöd. Det finns dem som vänder på varenda krona för att få det att gå runt, och samtidigt är det dem som skänker pengar till välgörenhet. Titta på situationen i Burma. Även om hjälpen är svår att få fram i ett land med militärregim, men när de väl kommer till insikt med vad som händer med landets befolkning, kommer hjälpen finnas där, och du kan bidra till att fler människor får tak över huvudet och mat för dagen. Det samma gäller Kina. Vad skulle du känna om det var hos dig jordbävningen ägde rum? Skulle inte du önska att världens alla länder gick samman och försökte underlätta situationen för dig, då du mist kanske allt du äger. Det gör mig så arg när människor säger att de inte bryr sig, eller att de bara känner att det inte är värt det, för de tror inte på det.
Ni får ursäkta den ilska som löper genom hela det här inlägget, men det är så jag känner för tillfället. Är inte en blogg till för att uttrycka känslor och sådant?! Min är det i alla fall, och om det inte passar att läsa inlägg som brinner av ilska eller kärlek för något, så gå och läs en annan blogg. Jag har inte tvingat hit dig!
Nu måste jag återgå till Strindberg, och hans dårskap till sinne som kanske fått mig att ändå känna en viss förståelse gentemot honom.
Jag undrar om blåsten påverkas av mitt kokande sinne?! Jag uppskattar inte vädret.
/ Ida
You don't need a weatherman to know which way the wind blows - Bob Dylan
Jag kan inte säga att något speciellt har hänt i mitt liv. Det gör inte det när man sitter inburad på sitt gamla flickrum i Kolsva hela dagarna. Jag längtar bort, långt bort från denna ödesdigra lilla by. Jag längtar bort från människorna och ensamheten man känner. Jag längtar efter ett nytt liv. Ett liv som är innehållsrikt och livfullt. Jag får nämligen lite krupp av att bo här. Men snart är sommaren här, jag är snart klar med mina studier på Komvux/Kompetenscenter och då får jag göra vad jag vill för sommaren, utan att känna ett ständigt påpekande från mor min att jag inte studerar tillräckligt mycket eller att jag ju faktiskt hade kunnat vara klar vid det här laget.
Jag sitter med det sista kapitlet i matte C och försöker bena ut talföljder och summor. Det verkade kul, men det är inte så enkelt för en tjej som sen årskurs 1 valde bort matten för mer intellektuella ämnen som engelska, svenska och samhällskunskap. Men, för att på senare år ångra sig bittert och inse att det hon hade intalat sig om svårheten i matematiken, faktiskt bara var inbillning och att hon faktiskt inte var så trög som hon kanske anser sig vara. Även om vissa ibland påpekar att matematik inte är min gren. Jag valde bort matte för att det var till för "nerds and squares" som jag då tyckte, men som jag nu insett att jag själv kanske vill vara. Eller att alla kanske på något plan är en nerd eller square. Vare sig de vill det eller inte...
Svenskan har varit jobbigare än jag trodde från början. På min lärare lät det som att jag skulle kunna klara det här galant då jag kom med 40 hp i litteraturvetenskap. Men uppgifterna han har tilldelat mig har inte känts som de bästa och på något plan har han varit väldigt vag med vad jag faktiskt ska göra. Känner mig lite förvirrad då jag nu försöker skriva tre bokrecensioner på en och samma gång, samtidigt som jag pluggar på tre olika prov. Proven kommer nog inte bli några problem, men att läsa tre böcker som jag inte hyser något intresse för att läsa, så blir det svårt att skriva en bra och objektiv recension. Jag orkar inte vara den som hela tiden är till lags.
Jag kollar mycket på Nyheterna nu för tiden. Det gör mig mest irriterad på omvärlden. Irriterad på människor som sitter på sina feta arslen och inte lyfter ett finger för att hjälpa människor i nöd. Det finns dem som vänder på varenda krona för att få det att gå runt, och samtidigt är det dem som skänker pengar till välgörenhet. Titta på situationen i Burma. Även om hjälpen är svår att få fram i ett land med militärregim, men när de väl kommer till insikt med vad som händer med landets befolkning, kommer hjälpen finnas där, och du kan bidra till att fler människor får tak över huvudet och mat för dagen. Det samma gäller Kina. Vad skulle du känna om det var hos dig jordbävningen ägde rum? Skulle inte du önska att världens alla länder gick samman och försökte underlätta situationen för dig, då du mist kanske allt du äger. Det gör mig så arg när människor säger att de inte bryr sig, eller att de bara känner att det inte är värt det, för de tror inte på det.
Ni får ursäkta den ilska som löper genom hela det här inlägget, men det är så jag känner för tillfället. Är inte en blogg till för att uttrycka känslor och sådant?! Min är det i alla fall, och om det inte passar att läsa inlägg som brinner av ilska eller kärlek för något, så gå och läs en annan blogg. Jag har inte tvingat hit dig!
Nu måste jag återgå till Strindberg, och hans dårskap till sinne som kanske fått mig att ändå känna en viss förståelse gentemot honom.
Jag undrar om blåsten påverkas av mitt kokande sinne?! Jag uppskattar inte vädret.
/ Ida
You don't need a weatherman to know which way the wind blows - Bob Dylan
