Genration X.

Mitt hjärta kommer slå 400 slag ikväll. Konsert i Västerås. Klockan 20:00 kliver de på, kent! Jag är så hypad. Känns som det var år sedan jag såg dem, men det var ju november. Det är alltid lika bra, faktiskt! Har längtat till idag. Det kändes som det var jättelänge sen vi beställde biljetter men det var det ju inte, och nu ska vi äntligen se dem.
Det låter lite som att jag aldrig sett dem förut, men det här blir nog 8:e eller 9:e gången. Fler blir det, har ju en konsert bokad i alla fall och sen kommer det nog bli minst en till i sommar, kanske två om jag tar mig upp till Östersund på Storsjöyran. Märks det att jag gillar kent? Nääääeee! :)

Nu ska jag börja göra mig redo, vi är fler i familjen än bara jag..
Imorn är det utgång, med rockkväll, så det kommer ni nog få se bilder ifrån vill jag lova. Här ska fotas!

- De definierar ordet cool -




Stå vid min olåsta dörr
I rakblad av billjus från gatan
Ditt ansikte blekt, nästan grymt
Det ekar i trapphuset, droppar från fingrarna

Allting går igen, kommer tillbaks
En dag ska alla skulderna betalas

Och du vet jag har rätt, jag har rätt
Du har fel
Har inte tid med all din skit
Ja, ja jag vet vad vi förlorat
Och jag vet att du vet, jag har rätt, jag har rätt
Du har fel
Hur kan det spela någon roll
Framtiden är ändå utom räckhåll för oss

Säg nånting, säg nånting nu
Du vet jag får panik av dina tårar
Gör nånting, gör nånting nu
Förstör nånting, slå mig
Förstör nåt, jag överlever

Jag skulle alltid vara den som stod bakom dig
Jag skulle alltid svara när du kallade på mig
Jag skulle alltid vara den som vaktade din rygg
Jag skulle alltid, alltid, alltid vara

Den som går igen, kommer tillbaks
En dag ska alla skulderna betalas

Och jag vet jag har rätt, jag har rätt
Du har fel
Javisst så längtar vi tillbaks
Till allt vi ljög om att vi gjorde.
Och jag vet att du vet, jag har rätt, jag har rätt
Du har fel
Ja, kan det spela någon roll
Framtiden är ändå utom räckhåll för oss.

Dylan on Dylan - the essential interviews.

Vi var i Västerås idag och shoppade, jag, mamma och pappa. Vi var på bokrean. Fick en bok med alla intervjuer som Bob Dylan någonsin har gjort. Fantastiskt!
Sen införskaffade vi oss även en bok som hette I was there - gigs that changed the world. Väldigt bra, alla stora band och olika stora festivalen är med, så tidigt som 1938 fram tills mitten av 1990-talet. Verkar underbar. Står om alla mina stora förebilder inom musiken.
Sen fick jag även ett par nya snowboardbyxor, från Burton. Så nu är det komplett med jacka och byxor från Burton, sen är det bara att glida nerför backarna v. 15 i Vemdalsskalet. Längtar.
Sen fick jag också ett par nya leggins, asfräna.

Nu har jag äntligen listat ut hur min Bluetooth på datorn fungerar. Det har tagit lite tid, men vad sjutton. Skam den som ger sig, eller hur?! Så nu kan jag bluetootha över bilder från telefonen. Kameran på telefonen är kanske inte jättebra, men du ser ju var det föreställer.
Jag lovade er bilder på mig och min nya frilla, så det kan jag ju nu visa. (Digitalkameran är på utflykt till Syster, så den får man inte tillbaka förräns imorn)

image1

Taaadaaa!

Jag är fruktansvärt nöjd!

Imorgon är det kent-konsert och på lördag blir det alkohol och utgång med rockafton på Hantis. Det kommer nog bli roligt, jag behöver en utgång i bagaget. På måndag tror jag att jag behöver göra ett matteprov, jikes! :(

I change during the course of a day. I wake up and I'm one person, and when I go to sleep I know for certain I'm somebody else. - Bob Dylan.

/ Ida

Rockstar.

Idag har jag inte gjort någonting nyttigt. Jag har mest vart irriterad över att TV3 inte kan hålla de tider som står i tv-bladet, utan drar över. När man då har programmerat DVD:n för inspelning och tror att det är slut den tiden, så tror man väl inte att man ska behöva lägga på en extra halvtimma. Jäkla TV3!

Sen har jag även vart irriterad över att internet på min laptop inte fungerar som det ska. Det hänger sig hela tiden. Man kommer lagom in, sen hänger det sig. Funkar ibland, och det är ju helt underbart, men jag vet inte riktigt vad det är för fel. Jag tror inte det är datorn, för hotmail och msn fungerar och även andra program som kräver uppkoppling. Det är just när man ska ut och "surfa" som det krånglar. Kom in på banken idag i alla fall, det var en nödvändighet och då funkade det. Men för att bara göra något kul, nej då går det minsann inte.

Nu sitter jag vid pappas jättedator och skriver. Typiskt jättedåligt att skriva på ett trådlöst tagnentbord, jag föredrar mitt på laptopen, det är jättesmidigt. Det här är så bökigt! Men men, jag får ta det som erbjuds annars blir det ingenting av med någonting.

Ni vet det där pirret jag skrev om härom dagen. Det sitter fortfarande i, och jag har fått tankar också. Vad är det frågan om? Emilie, om du läser det... Det är väldigt trevligt, jag vill bara säga detta, det är väldigt trevligt, men varför får jag en känsla av att det inte är bra, att det är fel?!! Jag får panik, varför dessa frågetecken kring allt.
Jag skulle behöva bo i en hydda ute i skogen, högt uppe i ett träd, där ingen kommunikation med övriga världen vore tillåten tills jag fick ordning på mitt liv och allt med skolan. Wow, det skulle bli långtråkigt. Jag som nästan sover med min mobil haha. Faire to say, tror nog många skulle säga att jag aldrig i hela mitt liv skulle klara av att leva utan mobiltelefonen och internet. Amishcountry? No thank you!

Jag längtar till Vemdalsskalet. Ni som inte vet vad det är, eller vart det ligger, får kolla upp det på en karta eller googla namnet. Jag vill bara åka längdskidor, känna farten när man skatear snabbt eller när man står i spåren på väg ner från fjället. Underbar känsla. Jag vill åka bräda, för det var ett år sedan. Jag saknar min bräda, den behöver mig. Jag vill ha sol! Underbara vecka 15, jag längtar efter dig!

Vad jag inte längtar efter är mina matteböcker, som ligger och skriker efter mig i väskan på golvet. Nej nej, inte imorgon heller, då jag ska åka till Västerås och förhoppningsvis kunna hitta ett par Burton-byxor. Det skulle sitta fint tillsammans med jackan jag fick tidigare i år. Svart och svart, det blir bra. Plus mina goggles som jag köpte i Annecy förra året. De har öronmuffar, asfräna!

Fan. Jag ska avrunda här nu, snart dags för Grey's Anatomy.

Rockstar, for ever and always!


I got bangs!

Jag har klippt lugg! Det känns hur bra som helst. Bild väntas i slutet av veckan, då det både är kent-konsert i Västerås på fredag och eventuell utgång på lördag. Det kan bli en hel del bilder uppladdade på söndag. Kolla min Facebook, ni som är vänner med mig där, som läser här. Jag kommer säkert lägga in någon bild här också då.

Jag känner ett pirr i magen. Ett pirr som inte funnit där på ett tag. Jag vet inte vad det kan bero på, men jag mår ju inte dåligt direkt! :)

Nu har jag fullt att göra, matte matte matte. Sen en massa andra ämnen, jag behöver typ plugga upp halva gymnasiet om jag vill komma upp i det jag vill. Kan ju säga att jag känner en viss ånger att jag inte pluggade mer när jag gick på gymnasiet. Då hade det kanske blivit fyra ämnen, och inte... TIO! Fast jag vet inte, tio kanske det inte blir. Det kan bli åtta däremot.

Jag skulle behöva göra en Pro-Con-list... Det väger alltid upp i många sammanhang. Jag kan behöva göra två haha..

Nu ska jag slappa i soffan. Arbetsdagen är slut, imorgon börjar en ny.
Har förresten gått en mil idag, med pappa och Sixten. Hurra vad skönt det var!

Det pirrar när jag tänker på det.. Skön känsla!

/Ida

Excuse me, are you stupid?!

- Oh, yes I believe so!

Det är vad min lärare kommer fråga på tisdag, och det är vad jag kommer svara. Fast på svenska, men det låter bättre på engelska. Jag hatar det här, jag tyckte det gick så bra. Det är de där jävla förkorta så långt som möjligt. Det är ju helt omöjligt! Kan han inte vara lite snäll för en gångs skull, jag får ju panik.

Det är ju inte direkt att man får inspiration av att hålla på så här. Han kunde ju vara lite snäll. Just nu känns det som att allt går emot mig. Jag vill bara krypa ner under täcket och stanna där tills allt är över, alla är borta och inget finns kvar! Världen och jag skulle må så mycket bättre då.

Jag behöver egentligen inte matte C om jag bara ville satsa på att komma in på juridiken, men det vill jag ju inte. Jag ska ju försöka komma in på pol. kand. också, och där krävs det matte C. Så jag måste verkligen läsa den. Men nu är det hårda tag som gäller, från och med... tisdag. För imorn fyller mamma år, så då har jag inte tid. Det är tårthämtning och ja, släkten kommer. Ni vet hur det brukar vara.

Jag skulle behöva en riktig uppmuntran, eller ha en person i mitt liv som gör mig väldigt glad. Det finns nog ingen sådan person. Jag har flera personer i mitt liv som verkligen får mig att må bra, dock är en nere i skåneland och som det ser ut nu, kommer vi inte kunna ses förräns i sommar. Helt sjukt. Den andra befinner sig i Frankrike och kommer inte hem än. När hon väl kommer hem kommer vi inte heller kunna träffas förräns i sommar, för jag har ju fullt upp. Jisses, men när allt väl är över kommer jag kunna luta mig tillbaka, jobba och gå på konserter och klara mig igenom tjejklassikern. Hurra för träning, det säger jag. Inte för att jag tränar överdrivet mycket, men jag försöker. Det är inte direkt så att vädret får en inspirerad heller.

Jag känner mig så himla värdelös just nu... Allt är bara skit och jag känner inte för att göra någonting. Jag är trött på allt och alla, men mest är jag trött på mig själv. Jag är så värdelös, jag skäms för mig själv. Jag duger inte till någonting längre... Bäst att man kryper ner under täcket, där ingen kommer åt en, där ingen ser en.. Där får jag vara ensam..

Allt det här är ditt fel!!!


tankar i ensamheten.

Hur kan du gå vidare när du djupt inom dig själv har känslor så starka att du assosierar allt till den personen? Djupt i ditt hjärta finns de känslor som du, för så längesen, gömde undan och försökte glömma. Men minsta rörelse, minsta tecken på liv från personen, gör att dessa känslor grävs fram och sätts i spel igen. Mot din egen vilja.

Du utsätts för prövningar varje dag och låter dig inte rubbas. Utåt sett är du stark, glad och pigg på nya personer. Inom dig skriker du och tankarna för dig hela tiden tillbaka till densamme.
Du inser snart att det är förgäves, att allt det du kämpat för aldrig kommer att ske. En ensam vandring mot slutet. För en minut hoppades du på att det skulle bli ni två, att ensamhetens dystra tillvaro skulle tas ifrån dig.

Där, på vägen som leder bort, går personen och skrattar tillsammans med alla andra. Du står kvar, för liten för att synas och för ensam för att säga något. Du sträcker ut din hand för att försöka få dem att se, men ingen vänder sig om. Du försöker springa men kommer ingenvart. Du är ensam kvar. En gåta så omöjlig att lösa. För många har gett upp. Hur länge dröjer det för dig?


How do you pick up the threads of an old life? How do you go on, when in your heart you begin to understand there is no going back.
There are some things that time can not mend, some hurts that go too deep... that have taken hold.

Depressed.

Jag är deprimerad. Har matteprov imorgon, det är andragradsekvationer och logaritmer... Jag hoppas bara på att det kommer gå bra. Jag behöver lite glass som tröst ikväll.. och en riktigt spånig film. Det får bli Legally Blond, den går i alla lägen. :)

/Ida

I'm not there.

Idag begravdes Heath Ledger hemma i Perth, Australien. Jag sörjer, världen har mist en av tidernas bästa unga skådisar genom tiderna. Fortfarande rätt ofattbart, för mig som var ett stort fan.

Matteprov på fredag, börjar bli lite nervös. Jag tror nog att det kan komma att gå ganska bra, men jag vill inte lova något, och jag vill ju faktiskt ha ett VG, så jag får se om jag bryter ihop eller om jag börjar dansa jenka på katedern i klassrummet :) Det visar sig...

Sitter och lyssnar på Bob Dylan. Den perfekta musiken så här sent på kvällen. Egentligen hade jag tänkt sova tidigt ikväll. Det har blivit senare än jag planerat de senaste kvällarna och sen är jag så fruktansvärt trött på mornarna, så det blir inget gjort på flera timmar. Inte bra, inte bra alls.
Ikväll var jag dock hos Malin. Vi träffades alla fyra, Helén och Stina och jag och Malin. Det var riktigt roligt faktiskt. Längesen nu. Vi skrattade mycket, skvallrade en hel del och åkte in till stan en sväng. Mycket angenäm kväll måste jag säga.

Jag försökte ta bort lite saker på Facebook, men ingenting funkar. Jag vet inte om det har med min dator att göra, eller om det är sidan det är fel på, men någonting är det fel på. Det började när jag tog bort Skype från datorn, kanske hade med det att göra. Kan det ju egentligen inte ha, men vafan, jag måste ju börja gissa någonstans. Vill ha en egen dator, så jag kan göra allt som jag vill, hatar det här. Det är jävligt mycket skit på den här, och att mamma har en inloggning är ju helt befängt, då hon sällan använder den. När hon väl gör det kan hon ju använda min inloggning. Nåväl, efter sommaren införskaffar jag mig en egen, en ny. Det ska bli kul.

Nej, sova kanske man ska ta och göra. Måste räkna matte imorn, sen ska jag till syrran och gå igenom mina kunskaper inför fredag, sen ska vi kolla på Grey's Anatomy. Det börjar ju igen imorn. Härligt, återgång till det normala livet :)

I've got to move on and be who I am, I just don't belong here, I hope you understand. We might find a place in this world someday, but at least for now, I gotta go my own way...

/ Ida

Solsken.

Solen skiner, det är klarblå himmel ute. Härligt. Lite omväxling från det gråa trista vädret vi har haft. Idag skulle jag egentligen vart på matte, men när jag kom in till stan körde jag varvet runt i rondellen och åkte hem igen. Varför? För att jag bara kände för det. Jag skulle egentligen ha träffat Syon, men hon var sjuk så därför hade jag inte så stor anledning att åka in. Jag orkade inte helt enkelt.

Jag ska räkna lite idag tänkte jag. Men just nu sitter jag i soffan och gäspar. Skulle behöva något riktigt uppiggande. Inte för att det finns något. Jag är trött av naturen.

Nu ska jag kolla SF:s hemsida och se om Bob Dylan-filmen går i Västerås.

/ Ida

Long time no see.

Jag antar, om jag har haft några trogna läsare, att ni har försvunnit vid det här laget. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, men nu är jag back on track! Ska försöka uppdatera här lite nu och då, märk väl försöka.

Det var ju ett tag sedan jag skrev här. Verkligen längesen, ser jag nu. September. Damn. Men det har vart mycket under hösten, och jag har helt enkelt inte orkat tagit tag i allt det här. Nu tänkte jag sätta igång igen.
I höstas ägnade jag mig åt franska-studier. Je parle francais perfettement... eller inte. Jag pratar franska, men fan inte perfekt. Gjorde en grammatiktenta i december, som jag inte klarade. Gjorde omtenta i januari, som jag klarade. Tjohoo! Att se Resultat: G i mailet värmer så gott inombords. Jag blev lycklig och hoppade glädjeskutt! Men jag måste ändå göra en uppgift i litteraturen, för att få G där. Det får mig att bli iskall, mest får jag känslan av att läraren inte gillade mig och mitt sätt. Jag var väl inte så förtjust i henne heller. Men det där blir snart gjort.

Annars händer det inte speciellt mycket i mitt liv. Jag läser matte C, ska börja plugga upp betyg så jag kommer in på Jurist i Uppsala. Har en del andra program jag ska söka, men det är väl vad jag vill mest. Fanns ett intressant program i Jönköping också, men jag vill bli riktigt jurist. Sen vill jag inte bo i Jönköping! Det är mitt mål, juridiken kallar! Jag är bara hemma om dagarna, så jag kan det här huset bättre än någon annan. Det känns som att Sixten och jag har husarrest. Sixten och fiskarna, det är mitt sällskap om dagarna. Måste säga att Sixten uppskattas mera, då man faktiskt måste gå ut med honom då och då. Sen är han mysigast i världen, vilket fiskarna inte är. Vi har två hajar dock, de är ju lite coola. Men annars, not so much fun!

Har träffat Malin väldigt mycket den senaste tiden. Det är alltid trevligt när man kan umgås med bästa vännen lite då och då. Vi bor ungefär 5 min ifrån varandra, men det blir liksom inte av. Kommer nog bli annorlunda när vi båda börjar plugga. Sen träffade jag min kära vän Joel i lördags. Det var år sen, även om vi talar rätt ofta på msn. Men det var så roligt.

På fredag har I'm not there premiär. Filmen om Bob Dylans liv. Den ska jag se, även om det kanske visar sig att den är kass. Det kan man aldrig veta. Men jag tänker se den ändå. Jag gillar Bob.
Såg Chapter 27 häromdagen. Den handlar om Mark David Chapman, ni vet han som sköt John Lennon. Jared Leto var utmärkt i rollen som Chapman, på pricken. Sjuk människa. Filmen var bra, kanske inte så bra som jag trodde, men helt okej. Titlen syftar tillbaka på boken The Catcher in the Rye av J.D. Salinger. Den är väldigt bra, och har 26 kapitel. Chapman identifierade sig med huvudpersonen och i och med att han sköt John Lennon, ansåg han att det blev ett bättre avslut på boken. Återigen, sjuk människa.

Nej, kanske dags att dyka ner i matteböckerna igen. Har första provet om en vecka, så jag bör sätta fart. Inte för att jag har speciellt mycket kvar, men måste ju hinna repetera också...
Det är förövrigt skitväder!

RSS 2.0