Excuse me, are you stupid?!

- Oh, yes I believe so!

Det är vad min lärare kommer fråga på tisdag, och det är vad jag kommer svara. Fast på svenska, men det låter bättre på engelska. Jag hatar det här, jag tyckte det gick så bra. Det är de där jävla förkorta så långt som möjligt. Det är ju helt omöjligt! Kan han inte vara lite snäll för en gångs skull, jag får ju panik.

Det är ju inte direkt att man får inspiration av att hålla på så här. Han kunde ju vara lite snäll. Just nu känns det som att allt går emot mig. Jag vill bara krypa ner under täcket och stanna där tills allt är över, alla är borta och inget finns kvar! Världen och jag skulle må så mycket bättre då.

Jag behöver egentligen inte matte C om jag bara ville satsa på att komma in på juridiken, men det vill jag ju inte. Jag ska ju försöka komma in på pol. kand. också, och där krävs det matte C. Så jag måste verkligen läsa den. Men nu är det hårda tag som gäller, från och med... tisdag. För imorn fyller mamma år, så då har jag inte tid. Det är tårthämtning och ja, släkten kommer. Ni vet hur det brukar vara.

Jag skulle behöva en riktig uppmuntran, eller ha en person i mitt liv som gör mig väldigt glad. Det finns nog ingen sådan person. Jag har flera personer i mitt liv som verkligen får mig att må bra, dock är en nere i skåneland och som det ser ut nu, kommer vi inte kunna ses förräns i sommar. Helt sjukt. Den andra befinner sig i Frankrike och kommer inte hem än. När hon väl kommer hem kommer vi inte heller kunna träffas förräns i sommar, för jag har ju fullt upp. Jisses, men när allt väl är över kommer jag kunna luta mig tillbaka, jobba och gå på konserter och klara mig igenom tjejklassikern. Hurra för träning, det säger jag. Inte för att jag tränar överdrivet mycket, men jag försöker. Det är inte direkt så att vädret får en inspirerad heller.

Jag känner mig så himla värdelös just nu... Allt är bara skit och jag känner inte för att göra någonting. Jag är trött på allt och alla, men mest är jag trött på mig själv. Jag är så värdelös, jag skäms för mig själv. Jag duger inte till någonting längre... Bäst att man kryper ner under täcket, där ingen kommer åt en, där ingen ser en.. Där får jag vara ensam..

Allt det här är ditt fel!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0