ensammast i sverige.

och jag drog med dig i mitt fall
och sen gled jag bara undan
så förlåt, förlåt för allt
för min förbannade kluvna tunga
jag har ett foto någonstans
där vi är drottningar och kungar
nu ligger bilder överallt
där gamla ansikten är unga
och jag har letat som besatt
efter känslor som är försvunna
och det har varit en lång, lång natt
men jag är glad att mina tårar
är behärskade och lugna...


jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag glömt
är redan dömd
jag ville vara intellektuell
berest, belevad äckligt ung
men arvet väger tungt
gener & anlag
allt var ett misstag

& det tar 100-tals år
att dölja felen
jag är ljusår ifrån
vanställd & skelögd
& det svider som klor
som nya munsår
ett tredje klass får
när alla lyssnar på dig
kan du beskydda mig?


Snälla beskydda mig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0