This land is your land...
Minns ni när man var liten? Si så där 10-12 år, precis innan man började hetsa sig själv till bättre betyg och andra funderingar. Vilket enkelt liv man levde då!
När man (snart) fyller 24 har man lite andra funderingar i livet. Betyghetsen finns fortfarande kvar, även om det just nu handlar mer om att genomföra en kurs med något så när hyffsat G. Men det handlar fortfarande om att göra bra ifrån sig, eftersom man annars blir så sjukt besviken på sig själv och kanske gör andra besvikna också.
Jag skulle inte vilja vara 10-12 år idag, för jag har levt ett så underbart bra liv, kunde knappast haft det bättre! Jag menar, vart hade jag vart nu om inte mina föräldrar hade funnits där och stöttat mig genom allting, pushat mig, ibland så mycket att man blivit arg och kastat böckerna i golvet och smällt igen dörren, men insett ganska snart att det bara var för att de ville en väl. De vill ju att det ska gå bra för en!
Jag har bara dem att tacka för att jag sitter där jag sitter.. i en etta i Linköping, redo att cykla till skolan för ännu en mikroföreläsning. Ja, just föreläsningarna kan man ju ifrågasätta, eftersom jag just nu inte alls förstår vad italienska maffian eller att män som har hög intelligens vill ha blonda kvinnor har med mikroekonomi att göra!?! Jag har ju läst in allting i mikroboken, så nu blir det till att gå tillbaka, markera och läsa om. Samt åta sig Marknad och Politik. Den är ju hejdundrande kul!!! Känns så skönt att ligga i fas för en gångs skull. Känns just nu väldigt bra med mikroekonomin, och jag hoppas att det fortsätter vara så. Då kanske jag till och med kan lära mig uppskatta den också!
I helgen ska jag vara i Kolsva. Åker hem på onsdag eftermiddag och återkommer måndag eftermiddag/kväll. Det ska bli så himla skönt att komma hem till mamma. Pappa är i Polen så honom träffar jag inte förrän lördag. Sen ska vi fira min födelsedag som är om en vecka imorgon tisdag! Jag har inte önskat mig något speciellt, så vi får se vad jag kan tänkas få. Inte så viktigt vad jag får, allting uppskattas. Presenterna är inte det viktigaste, det känns bara härligt att ha en egen dag och att alla mina nära och kära kommer och firar den med mig. Även om jag på min självaste födelsedag inte kommer få sång av mamma och pappa, ja mer än på telefon! Inga kramar och pussar från mina föräldrar.. kommer kännas himla konstigt att ingen kommer in och sjunger för en på morgonen. Jag har ju alltid haft det så, det blir första gången i år. Det är det enda negativa med att fylla på en veckodag! Men det blir bra ändå!
Nu ska jag göra mig i ordning, dags för en lång dag i skolan. Eller två timmars föreläsning, sen fadderutbildning hela eftermiddagen. Ikväll blir det till att somna tidigt, upp i ottan imorgon!
Längtar efter mamma!
På återseende!
/Ida
När man (snart) fyller 24 har man lite andra funderingar i livet. Betyghetsen finns fortfarande kvar, även om det just nu handlar mer om att genomföra en kurs med något så när hyffsat G. Men det handlar fortfarande om att göra bra ifrån sig, eftersom man annars blir så sjukt besviken på sig själv och kanske gör andra besvikna också.
Jag skulle inte vilja vara 10-12 år idag, för jag har levt ett så underbart bra liv, kunde knappast haft det bättre! Jag menar, vart hade jag vart nu om inte mina föräldrar hade funnits där och stöttat mig genom allting, pushat mig, ibland så mycket att man blivit arg och kastat böckerna i golvet och smällt igen dörren, men insett ganska snart att det bara var för att de ville en väl. De vill ju att det ska gå bra för en!
Jag har bara dem att tacka för att jag sitter där jag sitter.. i en etta i Linköping, redo att cykla till skolan för ännu en mikroföreläsning. Ja, just föreläsningarna kan man ju ifrågasätta, eftersom jag just nu inte alls förstår vad italienska maffian eller att män som har hög intelligens vill ha blonda kvinnor har med mikroekonomi att göra!?! Jag har ju läst in allting i mikroboken, så nu blir det till att gå tillbaka, markera och läsa om. Samt åta sig Marknad och Politik. Den är ju hejdundrande kul!!! Känns så skönt att ligga i fas för en gångs skull. Känns just nu väldigt bra med mikroekonomin, och jag hoppas att det fortsätter vara så. Då kanske jag till och med kan lära mig uppskatta den också!
I helgen ska jag vara i Kolsva. Åker hem på onsdag eftermiddag och återkommer måndag eftermiddag/kväll. Det ska bli så himla skönt att komma hem till mamma. Pappa är i Polen så honom träffar jag inte förrän lördag. Sen ska vi fira min födelsedag som är om en vecka imorgon tisdag! Jag har inte önskat mig något speciellt, så vi får se vad jag kan tänkas få. Inte så viktigt vad jag får, allting uppskattas. Presenterna är inte det viktigaste, det känns bara härligt att ha en egen dag och att alla mina nära och kära kommer och firar den med mig. Även om jag på min självaste födelsedag inte kommer få sång av mamma och pappa, ja mer än på telefon! Inga kramar och pussar från mina föräldrar.. kommer kännas himla konstigt att ingen kommer in och sjunger för en på morgonen. Jag har ju alltid haft det så, det blir första gången i år. Det är det enda negativa med att fylla på en veckodag! Men det blir bra ändå!
Nu ska jag göra mig i ordning, dags för en lång dag i skolan. Eller två timmars föreläsning, sen fadderutbildning hela eftermiddagen. Ikväll blir det till att somna tidigt, upp i ottan imorgon!
Längtar efter mamma!
På återseende!
/Ida
Kommentarer
Trackback
