Idas

Jaha, då var man här igen. Slutet på ännu en vecka. De bara susar förbi och vi är nu redan inne i februari. Jag har återkommit till Linköping efter en helg hemma i Kolsva. Den var skön och bestod mest i att ta det lugnt och åka skidor. Så nöjd med min insats, kändes bra att vara ute i spåren igen. Fick in en bra teknik tycker jag och allt kändes bra. Får man bara upp flåset ännu mer så kommer allting lösa sig. Den 21 februari står mamma, jag och Emma i startgroparna, I fädernes spår. Klassisk! Det ska bli så roligt och hoppas verkligen på lika bra före som i lördags.

Tågresan hit var dock inte lika rolig. Jag hade ju tänkt att jag skulle få sitta lite, läsa lite i boken osv. NEJ! Det var så mycket människor och ett pluttelitet tåg, jag kan inte säga hur många det var som stod. Sjukt dåligt av SJ! Det är vid såna här tillfällen man vill skicka ett klagomål och få återbetalning på biljetten. Sen stod det att det faktiskt var obokat tåg och man fick minsann sätta sig om det fanns plats. Ja, skönt tänkte jag när det gick av lite folk i Eskilstuna, där blev det en plats ledig. Jag hinner sitta ungefär 1 sek innan en tant med alldeles för mycket smink för sin ålder och sitt eget bästa kom och sa: Jaha, det där var visst min plats, nr 7 ja. Du får nog resa på dig!
Aaaah! Jag sa ingenting utan pustade högt och fick stå resten av resan.. ungefär 2 timmar! Jag känner mig lite trött just nu, kanske är förståeligt! Trött och irriterad!
Men nu är jag hemma och har till och med vart och handlat det nödvändiga på Konsum. Så nu ska jag lägga mig ner, inte känna ångest för att jag inte har pluggat så mycket elasticitet som jag borde ha gjort och äta en Japp!

Imorgon ska jag inte vara irriterad längre utan glad som en lärka!

På återseende!

/Ida

Här kommer lite bilder från skidåkningen i Säfsen!